Kan du fortelle litt om din akademiske bakgrunn og karriereveien du har gått for å komme dit du er i dag? Hvordan ble du interessert i forholdet mellom språklæring og kunstig intelligens?
Jag har en tvärvetenskaplig bakgrund inom språk, filosofi och psykologi, vilket har gett mig ett brett perspektiv på lärande och mänsklig kognition. Mitt intresse för språkinlärning växte fram tidigt, särskilt i relation till flerspråkiga klassrum och hur man kan skapa mer inkluderande undervisning för elever med olika språkliga förutsättningar. Intresset för artificiell intelligens utvecklades i takt med att verktyg som ChatGPT började användas i utbildningssammanhang. Jag såg snabbt potentialen i hur dessa verktyg kan bidra till att individualisera undervisningen och ge elever stöd anpassat efter deras behov. Samtidigt väcktes frågor kring hur tekniken påverkar lärandeprocesser, vilket ledde mig vidare in i forskning om hur AI kan integreras på ett pedagogiskt meningsfullt och ansvarsfullt sätt.
Hva jobber du med for tiden?
Jag arbetar med ett doktorandprojekt som undersöker hur generativ artificiell intelligens kan användas för att stödja språkinlärning, med särskilt fokus på skrivande i engelska som främmande språk. Projektet handlar om hur olika sätt att använda AI – till exempel strukturerad (vägledd) kontra mer fri användning – påverkar elevers skrivutveckling, motivation och kognitiva processer såsom planering, formulering och revidering. Jag undersöker också hur flerspråkiga elever kan använda AI som ett stöd för att aktivera sina samlade språkliga resurser, till exempel genom translanguaging, och hur detta kan bidra till ökad förståelse och deltagande i undervisningen.
Hva slags rolle mener du KI bør spille i fremtidens klasserom?
Jag ser AI som ett stödverktyg som kan komplettera lärarens arbete, snarare än ersätta det. Rätt använt kan AI bidra till att göra undervisningen mer individanpassad, ge snabb återkoppling och stödja elever i deras lärandeprocesser. Samtidigt är det viktigt att användningen av AI är pedagogiskt genomtänkt. Utan tydlig struktur finns en risk att tekniken leder till ytligt lärande eller minskad kognitiv ansträngning. Därför bör AI integreras på ett sätt som främjar aktivt tänkande, reflektion och utveckling av självständiga lärandestrategier.
Du har jobbet mye med hvordan KI-teknologi kan hjelpe flerspråklige elever med å navigere skolesystemet og øke inkludering og motivasjon for læring. Kan du si litt om hva lærere kan gjøre for å skape mer inkluderende og motiverende læringsmiljøer for flerspråklig elever, og hvordan lærere selv kan bli tryggere på bruk av KI?
För att skapa inkluderande lärmiljöer är det viktigt att erkänna och värdesätta elevernas hela språkliga repertoar. Flerspråkighet bör ses som en resurs, inte som ett hinder. Här kan AI spela en viktig roll genom att möjliggöra stöd på olika språk och nivåer, vilket kan underlätta förståelse och deltagande. Lärare kan arbeta mer inkluderande genom att erbjuda uppgifter som är anpassade efter elevernas nivå och intressen, samt genom att ge tydliga strukturer för hur AI kan användas i lärandet. För att bli tryggare i användningen av AI behöver lärare få möjlighet till kompetensutveckling och praktisk erfarenhet. Det handlar inte om att bli tekniska experter, utan om att förstå hur verktygen kan användas på ett pedagogiskt meningsfullt sätt.
Hvordan tror du bakgrunnen din innen filosofi og psykologi påvirker hvordan du som forsker tenker omkring utdanningsforskning og KI?
Min bakgrund inom filosofi och psykologi påverkar hur jag närmar mig frågor om lärande, kunskap och teknik. Filosofin hjälper mig att reflektera kring etiska frågor och vad det innebär att förstå och lära sig något, medan psykologin ger verktyg för att analysera kognitiva processer och motivation. Tillsammans bidrar dessa perspektiv till en mer nyanserad syn på AI i utbildning, där jag inte bara fokuserar på vad tekniken kan göra, utan också hur den påverkar elevernas tänkande och lärande.
Er det noen spesifikke verk, teorier, konsepter eller metoder innen f.eks. lingvistikk eller KI-forskning som du anser som særlig nyttige i arbeidet ditt, eller som har vært sentrale for din utvikling som forsker?
Flera teorier har varit viktiga för mitt arbete. Inom motivation har Self-Determination Theory haft stor betydelse, särskilt begreppen autonomi, kompetens och tillhörighet. Inom skrivforskning har psykolingvistiska modeller av skrivprocessen, såsom de som utvecklats av Levelt och Kellogg, varit centrala för att förstå hur elever planerar, formulerar och reviderar text. Jag har också inspirerats av Cognitive Load Theory, som hjälper till att analysera hur olika typer av stöd – inklusive AI – påverkar elevers kognitiva resurser. Metodologiskt arbetar jag ofta med mixed methods, där kvantitativa analyser kombineras med kvalitativa data för att få en mer heltäckande bild av lärandeprocesser.
Er det noen kommende utgivelser, konferanser, seminarer eller andre akademiske begivenheter som du ser frem til?
Jag ser fram emot att presentera delar av mitt arbete vid internationella konferenser inom tillämpad lingvistik och utbildningsteknologi. Det är alltid värdefullt att få diskutera sin forskning med andra forskare och ta del av nya perspektiv. Jag arbetar också med kommande publikationer som bygger på mina studier av AI-stödd språkinlärning, där jag hoppas kunna bidra med kunskap om hur AI kan användas på ett pedagogiskt och inkluderande sätt i klassrummet. Jag har bland annat ett bokkapitel som snart publiceras, där jag presenterar en modell för hur lärare kan använda AI för att individanpassa uppgifter. Samtidigt har jag nyligen publicerat en artikel med titlen Generative AI, ChatGPT, personalised language learning, ESL classroom, individualized learning, chatbots, inclusive education som går att læsa hær.