Att använda en stjärnkarta

En stjärnkarta är tänkt att användas för att identifiera stjärnbilder och planeter som syns på natthimlen. Det allra mesta som lyser på natthimlen är stjärnor, men det finns också några ljusprickar som inte är stjärnor utan planeter. Det som skiljer stjärnor från planeter är att stjärnorna lyser med eget ljus som de själva producerat, medan planeterna bara lyser med reflekterat ljus från solen. Planeterna snurrar runt solen liksom jorden, men stjärnorna är inte alls bundna till solen. Inklusive jorden är det sammanlagt 8 planeter som snurrar runt solen (tidigare uppgavs det finnas 9 planeter, men Pluto är så liten att den inte längre räknas med bland dessa, utan numera anges solens planeter bara till 8).

Stjärnkartan som används som exempel gäller för den 1 september kl. 23.00 och specifikt för Kristiansand, tider och höjd över horisonten ändras lite om man befinner sig på andra ställen. Genom att stjärnorna går upp 4 min tidigare varje dag gäller kartan även 22.00 den 15 augusti och 24.00 den 15 september. För varje timme utanför dessa får man vrida kartan 15 grader, dvs hälften av dom strecken som visas i stjärnkartan och som fungerar som hjälplinjer. Dom stjärnkartor vi lägger ut kommer att ha tider då dom är giltiga tydligt markerade.

Stjärnhimlen 1 september

När du använder kartan skall du först ställa dig, så att du står vänd rakt mot ett visst bestämt väderstreck. Efter du gjort det skall du hålla stjärnkartan framför din mage och vrida den så att samma väderstreck på kartan ligger närmast mot din kropp, som du i verkligheten står med ditt ansikte vänt mot. Står du t ex vänd mot norr, så skall du hålla kartan framför dig så att N:et på kartan (markerar norr) ligger närmast din kropp. Du kan på kartan utläsa vilka stjärnbilder och planeter som finns på natthimlen framför och ovanför dig på det datum och det klockslag som kartan gäller för. Ju närmare mitten en stjärna ligger på kartan, desto högre upp på natthimlen finns den och de stjärnor som ligger mitt i mitten på kartan ligger i verkligheten då rakt ovanför ditt huvud. Den punkten på natthimlen som ligger rakt ovanför ditt huvud på himlen kallas för "Zenit ".(I kartan är denna merkerad med ett kors nära ”huvudet” i drakens stjärnbild.) Omvänt gäller att de stjärnor som ligger i utkanten av den cirkel som kartan utgör ligger lågt ner på himlen. Cirkeln markerar horisonten under vilken du inte kan se någonting. Givetvis finns det stjärnor även under horisontlinjen, men de kan man inte se vid den tidpunkt som kartan avser. Vissa av stjärnorna som vid tidpunkten för ditt observationstillfälle ligger under horisonten kan du se om du väntar några timmar, för precis som solen har många stjärnor en bestämd tidpunkt när de "går upp". På samma vis har dessa stjärnor också en bestämd tidpunkt när de "går ner" dvs försvinner under horisontlinjen och inte längre kan ses förrän nästa natt när de på nytt "går upp". Vissa stjärnor går emellertid varken upp eller ner utan är synliga hela natten, åtminstone under den årstid som det aktuella observationstillfället tillhör.

En stjärnbild är ett antal stjärnor som bildar ett visst mönster och fått ett bestämt namn. Orion är ett exempel på sådan stjärnbild. På kartan har mellan de enstaka stjärnor som tillsammans utgör en stjärnbild ritats heldragna linjer. Detta är gjorts i pedagogiskt syfte för att visa hur stjärnbildens konturer ser ut, men i verkligheten när man tittar på natthimlen finns givetvis inte dessa linjer, utan där finns bara de ingående stjärnorna, och man får själv tänka sig linjerna när man försöker leta upp stjärnbilden på natthimlen. Vi visar inte alla stjärnbilderna på kartan utan väljer ut några som är lätta att observera eller har betydelse för den aktuella tidpunkten.

Del/Tips: